Ge dina höfter lite kärlek med detta höftöppnande yogapass. Andas, känn och var med din kropp och din kropp och särskilt dina höfter kommer att tacka dig:)!
Yay 👌🙌 😀!! Första dagen på påsklovet, huset städat och en mil på en timme (ok två korta pauser på ett par minuter mitt i med stoppad klocka men ändå 🙌😀). Första tio metrarna kändes, shit, detta blir tungt. Och jo. Jag är tung. Pms, mens på G inom kort och svullen. Men jag knatade på. Stolt 🙌😀. Nu myskväll med mannen 🥂☺️. Vi har fredag idag då han har jour i helgen 😊.
Kroppsideal. Upp-fuckad hjärna. Shit vad år av kroppshat (stark ord men typ sant) sätter sina spår trots att jag dagligen medvetet riktar uppskattning till mig själv. Att det ska vara så svårt. Eller både ja och nej. Jag kan välja att späka mig och hålla igen. Resultatet skulle bli en tightare utsida men en otroligt mycket mer olycklig insida. Jag har nämligen provat den metoden. I över 10 år. Den var inte bra. Gav psykisk ohälsa deluxe. Lite mer fluff på utsidan har sannerligen givit mig en mjukare och mer kärleksfull insida. Men ändå kommer den smygande. Jämförelsen med 20 åriga modellkroppar. Inse fakta. 37 år, tre barn senare, mjukare, rörligare och härligare, om än lite mindre tight, så iallafall lycklig. Fatta. Acceptera. Yes, jag hör mig själv. Tack för skrivytan. Tyngder lättar om man delar. Har du någon tyngd som du bär runt på? Dela vettja! Kram på dig och mig ❤️
Jag har njutit i sommar. Jag har njutit av sommaren. Jag har njutit av ledighet, av härvaro och närvaro. Jag upplever att sommarlovet har varit långt. Det är positivt. Min vana trogen har jag även detta år förkovrat mig i personlig utveckling. Det blir ofta så på mina lediga stunder, att jag vänder mig inåt, reflekterar, studerar och funderar på existens, beteenden och känslor. Så även i år, denna sommar. Fokuset har varit yoga, att utbilda mig, bilda mig och förstå mig själv bättre. Andning, yoga, meditation. Det har varit härligt. Jag har njutit. Men senaste dagarna har jag känt ett skifte. En sorg, en nedstämdhet, odefinetbart men tydligt. Vad beror det på? Är det för att sommarens ledighet snart är slut. Att vardag, förväntningar och åtaganden väntar. Jag gissar att det släpper, att känslorna ändras, men nu är jag med dessa känslor. Tillåter dem. Känner dem. Sitter med dem. Acceptera. Tillåta. Vara. Någon som känner igen sig? Nu ska jag pyssla om mig själv lite extra, gör det d...
Kommentarer
Skicka en kommentar